VTI har studerat fartkamerornas effekt

Annons:

Vi har sett dem sedan 2006. Vi pratar om fartkameror som officiellt heter automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) och bland många bilister kallas för plåtpoliser.

Resultaten av VTI:s studie som omfattar perioden 2006 till 2016 har utförts på uppdrag av Trafikverket med Anna Vadeby som projektledare och senior forskare tillsammans med forskaren Christian Howard. De konstaterar att systemet med hastighetskameror fortsätter att ha effekter av samma storleksordning som tidigare undersökningar visat. Systemet sänker hastigheten och ger ökad säkerhet med färre dödliga olyckor och de svårt skadade minskar också. Effekten har också hållit i sig över tid.

Årligen sätts ungefär 250 kameror upp och hastighetsefterlevnaden är störst vid kameran men även på sträckorna mellan dessa även om effekten avtar med avståndet. Vid kamerorna har andelen som håller hastighetsgränsen ökat med mellan 22 och 56 procent, beroende på hastighetsgräns och på vägsträckor mellan kamerorna med mellan 11 och 15 procent. Effekten är störst där hastighetsgränsen är 80 km/tim, en hastighetsgräns som även tidigare flest haft svårt att följa, och medelhastigheterna har minskat med i genomsnitt 3,5 km/tim.

Forskarna menar att minskningen av antalet omkomna är 39 procent och 15 procent svårt skadade.

Resultaten baserar sig på Trafikverkets återkommande hastighetsmätningar, nya hastighetsmätningar samt data från olycksdatabasen Strada, Swedish Traffic Accident Data Acquisition. Studien är slutrapportering av utvärderingsprojektet Översyn av effektsamband.

Trafiksäkerhetskameror i Sverige: Effekter på hastighet och trafiksäkerhet – 2022 DiVA

Bildcred: Wikimedia / Holger.Ellgaard

Dela gärna!

Annons:

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*


Skräppostfilter 4 + 1 =