Efter två års uppehåll är det dags för Vasaloppets sommarvecka igen. Och förutom en fortsättning av Vasaloppets 100-årsfirande arrangeras löparstafetten Vasastafetten för 30:e gången. Räkna med en folkfest när hundratals lag med tio löpare i varje – från föreningar, företag och kompisgäng – delar på den klassiska sträckan från Sälen till Mora. Ett terränglopp både för elitlöpare och motionärer! Häng med på en historisk resa i fäders spår som startade i början av 1990-talet.
Att genomföra Vasaloppet som stafettlöpning under sommaren var en tanke som då och då dök upp under åren. Här fanns en fin klassisk sträckning och även planering för en vandringsled, som ju också blivit verklighet. Liknande stafetter fanns även på andra håll i landet. Gösta Englund var den som kläckte idén.
Söndagen den 21 oktober 1990 arrangerades ett testlopp. Fem lag med tio löpare i varje ringdes ihop. Fyra lag startade på asfaltsvägen i höjd med Vasaloppsstarten i Berga by kl. 08.00. Det femte laget var ett motionslag som startade kl. 07.00 – för att hinna serva de övriga lagen vid vätske- och växlingskontrollerna!
Mora Korpen och de som deltog i testloppet tyckte att det fanns all anledning att ”dra i gång” Vasastafetten i mer officiell form. Mora Korpen bjöd därför in till det första officiella loppet, som genomfördes lördagen den 29 juni 1991. Arrangörer var Motionsidrottsförbunden i Malung, Älvdalen och Mora. 29 lag startade i hällande regn på startplatsen som nu var vid Fiskarheden.
Växlingen i Evertsberg skedde på Boggbergets topp (en tuff avslutning på sträckan…) och var samordnad med invigningen av Vasaloppsleden. I huvudsak gick stafetten efter asfaltsvägen fram till och med Evertsberg, och mellan Evertsberg och Oxberg gick banan in på Vasaloppsspåret. Målet var förlagt vid Prästholmens IP.
Succén var ett faktum och nästa år, 1992, anmälde sig 132 lag och 1993 hela 222 lag. Från och med 1992 gick starten på Tjärnhedens IP och de följande åren blev det mindre av asfalt och mer av terränglopp, och från 1994 användes dessutom Vasaloppsmålets klassiska målportal, vilket var mycket uppskattat.
1996 genomfördes stafetten för första gången på hösten, nämligen den 10 augusti. Detta med hänsyn till tidigare års erfarenheter av vårfloden (!) och att markägarna ville nyttja sina åkrar och ängar.
Fram till 1995 hade Vasastafetten bara en klass, men 1996 blev det en herr- och en damklass och samma år kunde man för första gången välkomna över 300 anmälda lag. En mixedklass tillkom 1997 och vid millennieskiftet nådde Vasastafetten 400 anmälda lag.
2002 gick banan bara cirka fem kilometer på asfalt. Åren 2002–2007 hade Vasastafetten fem olika klasser: Såväl herrarna som damerna hade en klass för klubblag och en öppen klass. Dessutom fanns mixedklassen. Under åren 2002–06 fanns även en klass för ensamlöpare, med som mest nio anmälda deltagare – det var alltså en föregångare till Ultravasan.
Vintern 2008 antog Vasaloppets styrelse den nya visionen att ”Vasaloppsarenan skall inspirera till aktivitet året runt”. Skidspåret mellan Sälen och Mora började betraktas som en året-runt-arena, ”världens största idrottsarena – 9 mil lång och 10 meter bred” och man lade till orden ”året runt”. Efter flera snöfattiga vintrar hade Vasaloppet en önskan om att bredda sitt utbud och att även arrangera lopp sommartid. Så samma år, 2008, tog Vasaloppet över arrangörskapet för Vasastafetten, som Korpen i Mora arrangerat sedan 1991.
2008 års lopp genomfördes alltså i regi av Vasaloppet och nytt från och med 2008 var att Vasastafetten endast omfattade tre klasser: herrklass, damklass och mixad klass (med minst tre damer i laget).
I och med att Cykelvasan startade 2009 var det också premiär för Vasaloppets sommarvecka och där ingick givetvis Vasastafetten. Till och med 2010 hade man starten fortfarande förlagd till Tjärnhedens IP, men från och med 2011 går starten för Vasastafetten vid Vasaloppsstarten i Berga by.
2014 nådde Vasastafetten all time high med 550 anmälda lag. Samma år startade Ultravasan och 2017 tillkom Vasakvartetten. 2022 blir det dessutom premiär i Vasaloppsarenan för Trailvasan 30 och Trailvasan 10, vilket innebär att löparna i dag har fler lopp och fler distanser att välja på. Men 30-årsjubilerande Vasastafetten är fortfarande ett givet val för flera hundra löparlag.
Vasastafetten har numera tre klasser: Dam, Herr och Motion. I dam- och herrklasserna tävlar man om prispengar. Herr = Tillåtet med damer. Dam = Endast damer. Motion = Fritt antal damer respektive herrar. I motionsklassen är det dessutom tillåtet att springa fler sträckor per person.
Vasastafetten 2022 genomförs lördagen den 20 augusti med start i Sälen kl. 09.00. De tio delsträckorna är från 4,5 till 15 km långa och går på följande underlag: 60 km skogsväg/Vasaloppsspåret, 6 km grus, 18 km stig och 6 km asfalt. Banans totala stigning är 867 meter. Målgång sker i år för första gången vid den nya Vasaloppsportalen vid Klockstapeln i Mora.
Vasastafettens tio sträckor och banbeskrivning:
1. Start i Sälen–Smågan 9,2 km
2. Smågan–Mångsbodarna 14,3 km
3. Mångsbodarna–Risberg 10,8 km
4. Risberg–Evertsberg 12,4 km
5. Evertsberg–Oxberg 15 km
6. Oxberg–Gopshus 4,5 km
7. Gopshus–Hökberg 4,7 km
8. Hökberg–Läde 4,7 km
9. Läde–Eldris 5,5 km
10. Eldris–Mål i Mora 8,9 km
https://www.vasaloppet.se/lopp/loplopp/vasastafetten/om/under/banbeskrivning/
Läs mer om Vasastafetten
https://www.vasaloppet.se/lopp/loplopp/vasastafetten/
Bli först med att kommentera