Våren är sen

Annons:

Under Valborgshelgen genomförde Svenska Botaniska Föreningen tillsammans med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet Vårkollen för åttonde året i rad. Observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från medborgarforskare landet runt. Blomningen respektive lövsprickningen (björk) har inte kommit riktigt lika långt norrut i år som medeltalet av tidigare Vårkollar. För de tidiga arterna har det tagit stopp vid snögränsen, så att de inte har avancerat längre än för 100 år sedan, medan de senare arterna har kommit en bit längre norrut än förr.

– Vi är glada att vi har ett stadigt intresse för att vara medborgarforskare och delta i Vårkollen. Vi hoppas så klart att detta ska bidra till ett ökat engagemang för våra vilda växter och vad som händer med dem i ett förändrat klimat, säger Mora Aronsson, ordförande för Svenska Botaniska Föreningen.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns en liknande verksamhet, vilket gör att Vårkollens resultat kan jämföras med hur det såg ut vid Valborg för hundra år sedan. Till exempel var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis vid Valborg i allra sydligaste Skåne.

Vårkollen visar att det numera är normalt att lövsprickningen når ända upp till den naturliga Norrlandsgränsen till 1 maj. I år har dock björken bara börjat sin lövsprickning upp till Mälardalen, med Småländska höglandet undantaget. På samma sätt hade sälgen börjat blomma i hela Götaland och Sveland vid Valborg, enligt den historiska databasen, men i år har sälgen påbörjat sin blomning hela vägen upp till snögränsen (se SMHI:s snödjupskarta från 2022-04-30). Under ett par år tillbaka har också häggen, som tidigare började blomma först i mitten av maj i sydligaste Skåne, börjat blomma ända uppe i Svealand, men i år är det bara längst ut på väst- och sydkusten som häggen har börjat blomma på några få ställen. De tidigare Vårkollarna visar dock att häggens blomning i medeltal inte startar förrän efter 1:a maj, även i nutid.

– Även om vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen hos björk och blomningen hos vårblommande arter har tidigarelagts ett par veckor sedan 1900-talets början, vet vi att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen. Nu börjar vi skönja vad som är det nya ”normala”, men också att vårvädret enskilda år ställer till det, så att avvikelserna kan bli avsevärda, säger Ola Langvall vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket.

I år har det varit väldigt tydligt hur olika vårvädret kan påverka olika arter, beroende på hur tidigt de blommar eller påbörjar sin lövsprickning. De tidiga arterna, såsom tussilago, blåsippa, vitsippa och sälg kom tidigt i blom tack vare en mild början på våren, medan björkens lövsprickning och häggblomningen, som är lite senare i starten, inte hann få tillräckligt med värme för att hinna slå ut innan den kyliga perioden i april inleddes och hela processen för att komma till lövsprickning respektive blomning stannade av. Vi ser också att de tidigblommande arterna fortfarande blommar i stora delar av landet, även om de började blomma för flera veckor sedan, medan de har hunnit blomma över i södra Sverige under år då våren kommer tidigt. Det är också tydligt att tussilagons och sälgens blomning i år har begränsats av att det fortfarande ligger mycket snö i Norrlands inland, vilket gör att dessa inte blommar längre norrut än förr i tiden, även om blomstarten troligtvis påbörjades tidigare i söder.

Dela gärna!

Annons:

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*


Skräppostfilter 22 + = 27