Se upp med vägskador

Annons:

Trafikverket har gått ut med en varning om årets tjällossning i delar av landet. Själva skadorna beror på att vatten tränger ner i körbanan eller sugs upp underifrån och vid minusgrader fryser och spränger isen sönder beläggningen. När det tinar uppstår hål och sprickor.

Skador på vägen uppstår vanligtvis på grund av att den lyfter ojämnt tvärs vägen, mera på mitten och mindre i kanterna vilket även gör att det även leder till bärighetsskador.

Vägar är särskilt utsatta för tjäle eftersom den isolerande snön plogas bort. Hur mycket tjälen lyfter vägen beror på flera faktorer, hur mycket det har regnat på hösten, hur kallt det är och hur länge det varit kallt, hur mycket det har snöat och vilket jordmaterial som finns under vägöverbyggnaden. Generellt ger långa och kalla vintrar större påverkan.

Utbredningen av tjälskador kan påverkas av om vägen är ny eller gammal. Risk för tjälskador finns framför allt i följande fall:

  • Vägar med dålig bärighet
  • Övergång mellan väg och bro
  • Övergång från skog till åker eller bergsskärning till platt mark
  • Vid vägtrummor
  • Vägavsnitt med otillräcklig avvattning av vägen.

En nyckfull vägskada är så kallade potthål, som uppstår i vägens beläggning. På vintern utvecklas potthål när vatten tränger ner i små porer och håligheter samtidigt som temperaturen pendlar runt noll. När vattnet fryser och tinar om vartannat, spränger den expanderande isen sönder håligheten och gör den större. Potthål kan också uppstå på sommaren när vatten blir stående i ett litet hål. Vattnet och trafiken skapar en utmattning som utökar håligheten. Ju äldre beläggning, desto större risk.

För att motverka tjälskador dimensioneras vägen olika i landets olika delar, men dimensioneringen har sällan betydelse för potthål eftersom de uppstår i beläggningen. Ytlagret har av naturen kortare livslängd och slits dessutom av till exempel dubbdäck.

Trafikverkets entreprenörer inspekterar regelbundet det statliga vägnätet, från tre gånger per vecka för de största vägarna till en gång var 14:e dag för de minsta. Trafikverket förebygger och åtgärdar partier där det finns risk för tjälskador innan de uppstår. Genom att hålla vägarna fria från sprickor och hål minskas inträngning av vatten.

På sommaren avvattnar och tjälsäkras vägkonstruktioner genom dikning och åtgärder på vägtrummor. Tjälfarliga material vid känsliga platser kan också bytas ut. Vintertid förebyggs tjälskador genom snödikning, som minskar inrinning av smältvatten och gör att vägbanan torkar upp snabbare.

När Trafikverket får kännedom om trafikfarliga brister varnar vi trafikanterna och lagar hål, spår och sprickor så snabbt som möjligt. Det görs av entreprenörer enligt kontrakt.

Under den värsta tjällossningsperioden kan det även bli nödvändigt att tillfälligt sätta ner vägars bärighet. Trafikverket beslutar om bärighetsnedsättningar i samråd med driftentreprenör. Det innebär att högsta tillåtna bruttovikt/axelvikt för motordrivna fordon begränsas till tolv ton alternativt fyra ton för trafiksäkerheten och för att skona vägen.

På ingångssidan på Trafikverkets webbplats finns under Trafikinformation väg en karta som visar vilka vägar som har bärighetsnedsättningar på grund av tjälskador och tjällossning. Trafikcentralerna beslutar om bärighetsnedsättningar på förslag från driftentreprenörerna.

Trafikinformation väg, tjälskador, nedsatt bärighet samt restriktioner 
Den aktuella kartvyn visar både tjälskador och restriktioner för vägar.

Dela gärna!

Annons:

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*


Skräppostfilter 29 + = 34