Privat hastighetsövervakning väcker ilska

Annons:

En ny app i Storbritannien kan mäta hastigheten på fordon som passerar och den har väckt ilska bland många. Är det bra att var och en kan göra övervaka hastigheten och polisanmäla detta eller gör det bara att positionerna mellan bilister och fotgängare blir ännu mer polariserad?

Hastighetsövervakningen har väckt känslor under lång tid och det stora paradigmskiftet i Sverige kan nog sägas ha skett 1967 vid högertrafikomläggningen. Då infördes hastighetsbegränsningar på ett sätt vi inte hade haft tidigare, de sänktes rejält och även om de påstods vara tillfälliga blev de permanenta. Efter några timmar med totalt stopp fick vi extremt låga hastighetsgränser. Något senare höjdes de från de låga nivåer som infördes för att rädda liv alldeles efter omläggningen. Hur vi än vänder och vrider på argumenten måste alla hålla med om att ju lägre hastighetsgränser desto mildare konsekvenser av en kollision. Står trafiken helt still lär inga olyckor ske. Men vi vande oss vid de klassiska 50-70-90-110 samt 130 som väl aldrig kom till användning. De gränserna hade en logik, man kunde förstå att den smala landsvägen hade 70 medan den bredare riksvägen hade 90. Kort sagt kunde man ganska väl se på vägen vilken hastighetsgräns som gällde. Det sambandet är numer nästan utsuddat. Dessutom gör de ständigt varierande gränserna det allt svårare att hålla reda på vilken hastighet som gäller för en viss sträcka.

Under senare år har hastigheterna ånyo sänkts, nu senast sänktes bashastigheten från 90 till 80. När 30 infördes utanför skolor och liknande fanns en acceptans hos bilisterna men inte när det diskuterades som bashastighet i alla städer. Men hastigheten sänktes i varje fall till 40 och det har inte fallit ut så väl att den efterlevs. Det är faktiskt den hastighetsgräns där flest kör för fort. När det dessutom finns 40-sträckor på riksvägar har många undrat vad som pågår.

Skälet angavs vara säkerheten och att de tidigare normala hastighetsgränserna kräver mötesseparation, så kallade 2+1-vägar. Det är ju självklart att om fordon inte kan frontalkrocka på grund av ett räcke mellan körriktningarna sker färre sådana olyckor. Möjligen skulle man kunna hävda att motorvägar faktiskt är ännu bättre eftersom det inte stressar bilister att köra om på de korta omkörningspassagerna. Men då måste man ju stillsamt undra varför det krävs hastighetssänkningar i Norrlands inland där trafiken med förlov sagt måste anses måttlig och jag undrar hur många frontalkrockar som sker där. Med rätta har de som bor där reagerat kraftigt då avstånden är långa och hastighetsövervakningen automatiserad med hjälp av fartkameror. Dessa kallas förstås inte så, trafiksäkerhetskameror ska vi ju säga. Visst låter det bättre? Ungefär som när kalhyggen blev föryngringsytor. Men nyspråk ändrar inte verkligheten.

Bildcred: Wikimedia

Dessutom är kamerorna i allmänhet placerade där sannolikheten för hastighetsöverträdelser är som störst, inte där hastighetsöverträdelser är som farligast. Just nu får vi ungefär 250 nya kameror per år men trafikpoliser ser man allt mer sällan, sådana som även kan bedöma andra farliga beteenden.

I en rapport initierad av MHF skrivs att det kommer signaler från trafikpoliser ute i landet att det är meningslöst att skriva en brottsanmälan om grövre trafikbrott. Anledningen ska vara att det finns få utredare och utredningsledare som har kompetens att utreda trafikbrott. Därför skrivs anmälningarna bara av (läggs ned). Det låter ju inte så bra och detta arbete kan inte ersättas av fartkameror. Det blir en orimlig fokusering på just hastighetsöverträdelser som dessutom blir ögontjäneri. De som notoriskt kör för fort vet när de ska sakta in, det hjälper även navigatorn till med. Någon som minns radarvarnarna från förr? De som hade sådana visste hur att undvika kontrollerna och så är det sannolikt även idag.

Vad är då poängen med den här bloggen? Jo, det som väcker ilska i Storbritannien är det lanserats en ny app där privatpersoner kan mäta hastigheten på enskilda fordon som kör vilket väl får sägas kunna skapa lite av ett övervakningssamhälle. För även om man både kan och måste argumentera för att hastighetsgränserna ska hållas vill få leva i ett samhälle där angiveri är legio. Privatpersoner kan inte tillåtas att leka privatpoliser.

Polisen har också fått ett nytt vapen i jakten på fartsyndare, de nya polisbilarna ska kunna mäta hastighet på andra fordon medan polisbilen körs. Det gäller både i samma körriktning som vid möte samt korsande trafik. Lite av samma sak men det är skillnad på om det är poliser eller privatpersoner som utför mätningen. Nu ska det sägas att appens mätningar inte kan läggas till grund för någon form av åtal men det är ändå så att den som mätt kan bli frustrerad nog eftersom han tycker sig ha bevis som staten negligerar. Det är bara att se på de militanta extinction rebellion som nyligen stoppat trafiken även i Stockholm.

Appen som lanserades i mars kan komma att skapa mer problem än den löser. Det är bara att ta utvecklarnas personliga situation som exempel, de har tvingats gå under jorden för att undvika alla hot de utsatts för. Paralleller har dragits till Östtyskland och det övervakningssamhälle som gällde då och där. Och hur ska den som mäter och blir mätt försonas. Google har i varje fall tyckt det är kontroversiellt nog för att inte lägga upp appen i Play Store och Apple har hittills inte godkänt den.

Tekniken byggger på AI och utvecklarna har sin bakrund i Silicon Valley och har toppositioner på universitet i Storbritannien. Tanken från dessa är att vi ska ta hastighetsöverträdelser på större allvar. Men den andra sidan av myntet är att hastighetsgränserna måste sättas i samförstånd med bilisterna. När detta samförstånd brister får vi fler hastighetsöverträdelser för när vi möts av 40 på en riksväg kanske andra åtgärder hade varit rimligare. Att vägstandarden sjunker så till den grad att hastigheten måste sänkas för att upprätthålla säkerheten trots att bilarna hela tiden blir säkrare och till och med bromsar själva om föraren missar tyder snarare på att våra politiker underfinansierar vägunderhållet. Inte minst visar Trafikverkets nyliga rapport detta, 2033 kommer vägstandarden att vara sämre än idag.

Det är i varje fall inte oproblematiskt med den här tekniken. Kan det komma fler privata övervakningar som har goda intentioner men leder åt fel håll? Ska bilister börja filma gångtrafikanter som går mot rött ljus eller, hemska tanke, cyklister som kör mot rött? Kanske behövs det ett trafikförsäkringskrav för cyklister?

Som ordspråket lyder, vägen till helvetet är kantad med goda intentioner.

Så här fungerar tekniken

  • Användaren av appen öppnar den när han hör en fortkörande bil närma sig och filmar bilen som passerar.
  • Appen använder registreringsskylten på den förbipasserande bilen för att söka i databasen för fordon (bilregistret) för att hitta bilens fabrikat och modell.
  • Därifrån hämtas axelavståndet och jämför det med bilderna för att beräkna hastigheten.
  • Användaren har sedan möjlighet att spara videon eller generera en rapport från den för att dela med myndigheterna.
Dela gärna!

Annons:

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*


Skräppostfilter + 17 = 24