Parkeringsskatt nästa?

Att använda parkeringsskatt som styrmedel för att minska utsläppen är tillräckligt intressant för att utredas eller värt att överväga. Det svarar flertalet av kommunerna i projektet KomPark, Kommunala parkeringsstyrmedel för energieffektiva städer om förutsättningar och juridiska möjligheter för en kommunal parkeringsskatt. Hur många som “flertalet” är nämns inte i pressmeddelandet men ordet innebär ju mer än hälften.

– Vid utredning av en parkeringskatt bör en viktig del vara att studera hur den, förutom att minska på biltrafik och parkeringsytor, även kan bidra till förbättrad mobilitet genom till exempel förstärkt kollektivtrafik, säger Henrik Kloo, transportexpert på IVL som har analyserat inkomna data i den enkät som ligger till grund för seminariet.

IVL Svenska Miljöinstitutet, som har skickat ut pressmeddelandet ,”är ett oberoende miljöforskningsinstitut som arbetar för att ta fram ny kunskap och utveckla lösningar som kommer till praktisk nytta på miljöområdet. Målet med vårt arbete är att bidra till ett hållbart samhälle”. 

En parkeringsskatt innebär att fastighetsägare, arbetsgivare eller andra aktörer som upplåter tomtmark för till exempel arbetsplats- eller handelsparkeringar behöver betala en miljöstyrande skatt. På så vis kan parkeringsplatser avgiftsbeläggas även där kommunen normalt inte har rådighet och intäkter kan finansiera förbättrad mobilitet. Parkeringsskatt finns idag i städer i Storbritannien och Australien.

Inget nämns om skattens storlek men Teknikens värld fick tag på Henrik Kloo, som tillsammans med Åsa Romson (fd MP-språkrör) undertecknat pressmeddelandet som svarade så här på frågan “Hur stor skulle skatten behöva vara för att få en styrande effekt?”

– Det har jag inte funderat över. I Nottingham i England har man infört en parkeringsskatt och där har det handlat om omkring 5 000 kronor per år och plats. Det har lett till att företagen har minskat antalet parkeringsplatser med tio procent för att få ner skattekostnaden.

Om vi tänker oss en medelstor ICA-Maxi matbutik som kanske har 500 parkeringsplatser innebär det en skatt på 2,5 miljoner per år. För Ikea och andra stora aktörer blir summorna astronomiska. För lanthandeln med kanske tio platser blir det dock inte mer än 50 000. IVL menar att denna nya skatt skulle gynna cykel och busstrafik eftersom pengarna skulle slussas dit. Någon ska dock betala skatten som då ettdera blir en parkeringsavgift alternativt kalkyleras in i butikernas priser vilket i så fall innebär att alla, även de bussresenärer eller cyklister som tagit sig till ett köpcenter, får vara med att betala för bilisternas parkeringsskatt.

Enkätundersökningen tillsammans med intervjuer med fokusgrupper visar att klimat är det viktigaste motivet för en parkeringskatt. Kommunerna önskar vidare rådighet i utformning av en eventuell parkeringsskatt, men vill också ha nationellt stöd och riktlinjer till utformningen.

Införande av en parkeringsskatt i Sverige kommer att kräva förändringar i lagstiftningen.

– En tänkbar lagstiftningsförändring är att ge möjlighet till införande av en kommunal parkeringsskatt samtidigt som ändringar görs för en modern reglering av dagens kommunala gatuparkeringsavgifter som öppnar för en tydligare miljöstyrning, säger Åsa Romson, projektdeltagare och miljöjurist på IVL.

KomPark syftar till att kartlägga och utveckla kommuners arbete med parkering som ett styrmedel. Projektet finansieras av skattefinansierade Energimyndigheten och drivs av det till hälften skattefinansierade IVL Svenska Miljöinstitutet, Klimatkommunerna och Chalmers Tekniska Högskola. Fredrik Holm ingår i projektet som underkonsult åt IVL Svenska Miljöinstitutet.

Skulle förslaget vinna politiskt stöd innebär det att dagens världsrekord i dieselpris skulle paras med att ha en skatt för att diesel inte används. Dock skulle parkeringsskatten i teorin även slå mot de som valt en elbil.

Bildcred: ICA Bålsta