Mårbacka, i legendens skugga

Annons:

Vi är i mårornas värld. En oansenlig blomma men växer den i mängder som här i Östra Ämteviks backar kan de ge namn åt något betydligt större. Men det är inte den blomman som kommit att förknippas med Mårbacka, det är i stället en rosa pelargon som är högt älskad av måga pelargonfantaster.

Varför pelargonen fått det namnet är höljt i dunkel. Legenden säger att en köksa på Mårbacka knipsade sticklingar av den rosa pelargonen och spred dem till vänner och bekanta. Men det finns mer om denna vackra krukväxt som ibland lyssnar till namnet Sundbornspelargon. Inte sällan finns den med som dekoration i Carl Larssons romantiska tavlor som på den tjusiga blomstertrappan vid fönstret för att ge ytterligare karaktär åt Carl Larssons återgivning av dåtidens inredningsideal. Att de båda haft kontakt vet man och Carl Larsson målade två porträtt av Selma Lagerlöf, ett 1902 och ytterligare ett 1908.

För visst har Mårbacka blivit något som de flesta känner till. Ett begrepp. Det var här i Sunne som Selma Lagerlöf plitade ihop många av sina världsberömda texter. Men det var inte självklart att de skulle skrivas just i hennes föräldragård.

Hon föddes i en syskonskara, näst yngst, då det skrevs den 20 november 1858.  Hennes far hette Erik Gustav och var löjtnant, hennes mor hette Louise.  Som sig bör i bättre familjer skedde skolundervisningen hemma även om folkskolan redan fanns på plats. Så blev det bestämt 1842 även om det var långt ifrån alla som kunde ta del av undervisningen direkt efter beslutet.

På Mårbacka, som på den här tiden snarare var en bondgård än en herrgård, läste man gärna högt på kvällarna så Selmas intresse för litteratur blev väl tillgodosett och i hennes böcker finns många minnesvärda anekdoter från dessa. Så är det med barndomsminnen. De är starka men kanske inte alltid detaljrika. Att hon vid tre års ålder drabbades av en förlamning på grund av en medfödd höftskada påverkade säkert hennes lynne även om förlamningen senare släppte. Det tvingade fram ett lugn som säkert hjälpte till i hennes författarskap.

Det var en beläst familj hon föddes in i, hon fick lära sig engelska och franska, bland annat genom att läsa sagor.  Hon älskade att lyssna när hennes farmor berättade om livet förr, historier som senare letade sig in i Selma Lagerlöfs böcker.

Men Erik Gustavs önskan efter alkohol var stark. För stark. 1885 avlider han och sonen Johan tar över. Bördan blir för tung och fyra år senare blir det konkurs och gården blev till salu för att lösa skulder. En skam för en gård som hade ärvts av Selmas farfar 1801, för övrigt kusin till Esaias Tegnér och Selma var även släkt med Erik Gustaf Geijer. Två år senare, 1891, publicerade hon vid 33 års ålder sin första bok, Gösta Berlings sagor. Men det skulle dröja till hennes böcker sålde stort men efter 18 år och elva böcker kunde hon köpa tillbaka Mårbacka 1907 och använde den då som sommarbostad. Det var dock i Falun, där hennes arbetsrum finns bevarat, som hon bodde. Men på Mårbacka kunde hon vidareutveckla sitt författarskap i en fantastisk miljö. Strax efter köpet, 1909, förärades hon nobelpriset och prispengarna använde hon för att även köpa marken som ursprungligen hörde till. Kärleken till platsen måste ha varit värkande stark. Så stark att hon testamenterade den till allmänheten som museum. Den skulle inte gå förlorad en gång till.

Att hon skulle bli författare var inte givet för hon arbetade i början av sitt arbetsliv som lärarinna. Vändningen kom när tidningen Idun 1890 utlyste en tävling och hon skickade in de fem första kapitlen av ‘Ur Gösta Berlings saga’. Eftersom hon tog hem förstapriset fick hon blodad tand och tog tjänstledigt. 1891 kunde hon ge ut hela boken som handlar om händelser från 1830-talets Värmland. Romanen mötte dock ett kyligt mottagande och åtskilligt hårdare kritik än de första fem kapitlen som tidningen publicerat. Boken sålde dåligt och gav inte tillräckligt med inkomster för att leva på så hon beslöt sig då för att återgå till sitt jobb som lärarinna.

Det blev inte mycket skrivet under den här perioden, några noveller för jultidningar var det hon åstakom. Annat blev det när boken året efter gavs ut i Danmark och 1895 blev det en andra upplaga i Sverige. Då hade hon fått stöd av kung Oskar II och prins Eugen så hon lämnade lärarbanan. Nu började framgångarna komma.

Efter flera framgångsrika böcker utsågs hon 1907 till hedersdoktor vid Uppsala universitet, och blev den första kvinnan som uppmärksammades på detta hedrande sätt. Lagerlöf kallade det “en utmärkelse för hela kvinnokönet” och senare blev hon även hedersdoktor vid Greifswalds universitet, det universitet som ibland omnämns som Sveriges äldsta. Det grundades 1456, cirka 200 år innan Sverige härskade i området, men var ändå det äldsta universitetet inom det svenska riket. Men hon fick fler utmärkelser än så, 1904 fick hon Svenska Akademiens stora guldmedalj och 1909 Litteris et Artibus samt 1928 då det var dags för franska Hederslegionen med kommendörs grad. Att avbildas på mynt och sedlar får väl även det betraktas som en ära och alla känner säkert till tjugokronorssedeln som fått smeknamnet ”en selma” men det finns även två minnesmynt, ett i silver med värdet 200 kronor samt ett i guld med ett nominellt värde på 2 000. Båda dessa gavs ut till 150-årsminnet av hennes födelse.

Den kunniga yngling till guide som vandrat upp mot den pampiga entrén och ska visa oss hennes hem dyker upp. Han är inte alls den typ man förväntar sig. Kommer från en annan generation. En annan tidsålder. Selma Lagerlöf har inte tappat sitt grepp om läsarna trots att det nu är väl över hundra år sedan hon som första kvinna fick nobelpriset. Att hon även fick en plats i Svenska Akademien var ytterligare en ära. Hans berättelse drivs av en passion, att i hennes egen miljö kunna låta oss ta del av hur livet tedde sig för den legendariska Selma Lagerlöf vars sista bok publicerades 1933.

Det han visar upp för oss är inte alls den gård som fanns från början. Den vi ser byggdes om först 1921, en byggnad som hennes far aldrig fick se. Då hade den redan hunnit vara både bondgård och prästgård, nu blev den till dagens representativa herrgård efter ritningar av den då välrenommerade arkitekten Isac Gustaf Clason. Men platsen finns antecknad i jordeboken redan 1609, för mer än 400 år sedan. Det är en plats med anor. Drygt 150 år senare, 1775, byggdes det hus Selma Lagerlöf föddes i, en röd träbyggnad som skulle kunna kallas påkostat. Dagens hus är pampigt men inte överdrivet.

Guiden kan allt. Tvekar inte ett ögonblick om några fakta. Var älskade hon mest att vistas? Hur kom det sig att hennes obändiga vilja att försörja sig själv var så stark i en tid då detta var mannens uppgift? Hur djupt rotade var hennes minnen i samband med konkursen och den framtvingade försäljningen av gården? Selma framstår inte bara som en lysande författarinna. Hon är en kvinna med karaktär.

Hennes nya Mårbacka hade också fått karaktär. Det var inte längre som förr. Den rödmålade mangårdsbyggnaden hade blivit till en gulrappad herrgård. Blivit större, fått en ny övervåning och vindsvåning. Utvidgats österut. Här kom hon att leva fram till sin död 16 april 1940. Då tog en stiftelse över och i testamentet stod att den skulle vara i samma skick som när hon dog och öppen för allmänheten. Så fick det bli och så är det än idag.

Den guidade turen är inte gratis men det är en visning som du absolut ska unna dig. I anslutning till gården finns en trädgård, ett café och en bokhandel. I ladugården finns en minnesutställning över Lagerlöfs liv och författarskap.

Spendera en dag här, det blir en lärorik dag över en av våra mest legendariska författarinnor.

Bildcred huvudbild: Wikimedia / Holger.Ellgaard

Dela gärna!

Annons:

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*


Skräppostfilter 6 + 1 =