I Keukenhof är blommorna fler, våren tidigare och upplevelsen av blommorna mer intensiv än på de flesta andra ställen. Här, i köksträdgården om man översätter ortsnamnet, har Nederländerna ett av sina starkaste varumärken. Det är en plats man sent glömmer!
Doften av blommorna, inte minst hyacinterna, slår emot mig redan vid ingången där enorma träskor är utplacerade så att man kan ställa sig i dessa och ta bilder med utsikt mot blommorna bakom medan den stora positiv-vagnen spelar sin musik. Det är ingen tvekan om att jag befinner mig i Nederländerna.
Historian om själva parken börjar 1857 när baron Van Pallandt som då ägde slottet anlitade de välkända landskapsarkitekten Jan David Zocher och hans son Louis Paul Zocher, för att skapa en praktfull engelskinspirerad park runt slottet. Det är inte den parken vi ser idag men mycket av strukturen finns fortfarande kvar.
Annars är det där med tulpaner något som kännetecknat Nederländerna sedan medeltiden. De flesta känner nog till hysterin på 1600-talet, det som senare kom att kallas tulpanmanin men snarare borde kallas tulpanhysterin. Den om någon visar hur galet det blir när alla rusar åt samma håll utan att fråga sig vartåt det barkar.
1634 steg efterfrågan brant, och två år senare hade priset tredubblats på vanliga lökar; de exklusiva ännu mer, vissa upp till tolv gånger. Folk drogs med i allt högre grad och några sålde sina hus, ofta till underpris, för att kunna delta i spekulationshandeln. Det året ökade en lök ”Centen” från 40 till 350 floriner på några månader. Men inga träd växer upp till himlen.
Då hade tulpanerna funnits i Nederländerna i snart hundra år efter att kommit 1562 via Osmanska riket. Först misstogs de för att vara en turkisk matlök som, när de smaktestades, dumpades som skräp men räddades sedan av någon som såg blommor komma upp från sophögen på våren. Botaniker och samlare tyckte växten var intressant men även köpmännen upptäckte en lukrativ marknad.
Tulpanlökarna blev sedan snabbt en handelsvara och köpmännen upptäckte att priset ökade om de höll på de dyrare lökarna en tid. En ny generation odlare trädde in på scenen som började arrendera mark och odla tulpaner i stor skala, vilka de även sålde på egen hand. De började sälja lökarna i mindre och mindre volymer så att även mindre välbärgade personer fick råd att gå in i handeln, något som även underlättades av att många tjänade bra under Nederländernas guldålder när även konsten nådde sin höjdpunkt med konstnärer som Rembrandt, ljusets mästare.
1634 målade han sin hustru Saskia van Uylenburgh som Flora, vårens och blommornas gudinna, krönt med en blomkrans med den dyraste typen av tulpan som fanns och vars kronblad är omisskännligt randiga, med vita och röda löpande flamliknande linjer. Den blev känd som Rembrandt-tulpanen, namngiven av lökhandlare som en hyllning till konstnärens chiaroscuro-målarstil.
Men tulpanmanin, som lyfte den holländska ekonomin till svindlande höjder, följdes av en katastrofal krasch efter att handeln nått sin höjdpunkt vid årsskiftet 1636-1637. Priserna slutade att stiga och folk fick bråttom att realisera sina vinster men innan en vecka hade gått gick lagren med lökar inte längre att sälja. Massor av människor ruinerades, och Nederländerna gick in i en ekonomisk depression.
Kanske var det tulpanmanin som gjorde tulpanerna så välkända, kanske är det blommornas variation och skönhet för när man kliver in i Keukenhof är det som att komma in i en annan värld. Blommor i mängd är absolut annorlunda än en bukett i en vas hemmavid.
Parken som öppnar i slutet av mars och håller öppet till i mitten av maj hinner byta skepnad flera gånger under den tiden och denna ständiga förändring är dess fascination. Här varvas trädgårdsmästarnas konstnärliga talang med tulpanernas mångfald för att bilda mönster som bryts av med små vattendrag och trädens skira grönska, i synnerhet i början av april.
Men det är inte enbart tulpaner som planteras i Keukenhof, här finns hyacinter, påskliljor, liljor, rosor och nejlikor i ett spännande samspel. Dessutom finns flera omsorgsfullt designade tematrädgårdar inspirerade av länder som Japan och England, samt ett årligt tema.
2021 var parken stängd på grund av pandemin så desto fler kan antas komma, i år från 24 mars till 15 maj, när tulpanerna blommar för fullt.
Runt 1,5 miljoner besökare väntas under de veckor den 32 hektar stora blomsterparken är öppen. Allt det här har utvecklats sedan den historiska parken anlades i mitten av 1800-talet som prydnadsträdgård för palatset Keukenhof och är nu en riktig publikdragare. Men parken som vi njuter av nuförtiden anlades 1949 av ett antal blomsterodlare, ett lyckodrag kan man tycka. 1950 öppnades den för första gången för besökare och då kom 200 000 för att besöka den praktfulla anläggningen men efter det har den bara växt i popularitet.
Utöver den fantastiska parken finns oändliga fält med tulpanodlingar runt den och det finns möjligheter att ta en båttur genom dessa. Den lägger till vid torget där den stora väderkvarnen och försäljningsstånden finns.
Något man inte ska missa om man kan pricka in det tidsmässigt är blomsterparaden. Här är det bara fantasin som sätter gränser. Om tyskarna är mästare på karnevaler så är holländarna mästare på blomsterparader. Varje år kommer de med nya överraskningar och allt är uppbyggt av blommor. Den som sett det förstår, alla andra kommer att förundras.
Den här parken är en oas för alla som är det minsta intresserade av vackra omgivningar.
Jag besökte parken en vecka in i april och då hade vissa blommor redan börjat blomma över. Körsbärsträd och äpplen stod i blom medan björkarna precis höll på att spricka ut. Det är vid den här tiden parken är som allra vackrast. Håll utkik på deras hemsida för uppdaterad info.
Var?
Väster om Amsterdam efter A5 i riktning mot Haag.
GPS: N52° 16′ 12″, E4° 32′ 47″
Camping hittar du här.
Titta på Keukenhofs egen hemsida här.
Bildcred huvudbild: Wikimedia / Alessandro Vecchi
1 Trackback / Pingback