Det mäktiga tornet reser sig respektingivande mot himlen vid en av de mest imponerande försvarsanläggningarna i Sverige. Här, vid Vätterns västra kust på Vanäs udde, beslutade Carl XIV Johan 1819 att bygga Europas största försvarsanläggning efter det att stormaktstidens östra rikshalva nyligen hade fallit. Finland var under press från Ryssland och Stockholm var inte längre skyddat på det sätt det varit när Östersjön var ett svenskt innanhav. Ingen var beredd att sätta någon tillit till vår mäktiga granne i öster. Karlsborg skulle på inrådan av Baltzar von Platen bli Sveriges reservhuvudstad om vi blev angripna.
Meningen var också att kungafamiljen, regeringen och guldreserven skulle kunna flyttas i säkerhet om det skulle bli krig. Statsrådet Baltzar von Platen, som konstruerat Göta kanal, ingick i 1809 års defensionskommitté och han argumenterade för en centralt belägen fästning i det inre av landet.
Men allt blev inte som tänkt. Karlsborgs påkostade fästning hann bli omodern redan innan den var färdigbyggd 1909. Vapenutvecklingen gjorde försvarsmurarna för klena och de fick förstärkas för att anläggningen skulle kunna fylla sin funktion. Efter bara 19 års användning avrustades den 1928.
Att den förlades vid Vanäs udde var inte bara en fråga om geografisk placering mitt i Sverige i öst-västlig riktning, även den nyligen byggda Göta Kanal hade betydelse eftersom transporterna till stor del skedde sjövägen, men i början på 1900-talet hade nya strategier vunnit gehör och Bodens försvarsanläggning börjat anläggas.
Men innan den imponerande försvarsanläggningen lades ned hann en stad växa upp Innanför vallarna efter civila förebilder med bostäder, sjukhus och verkstäder och redan på 1820-talet tillkom ett gatunät.
Här finns bland annat en mycket speciell kyrka vars kyrkosal inte i första hand formgavs för kyrkans behov, tanken var att den skulle kunna tjäna som plenisal för riksdagen som i händelse av krig skulle flyttas hit och det är därför Karlsborg rankas som Sveriges “reservhuvudstad”.
Efter stormaktstidens kostsamma krig behövdes byggkostnaderna hållas på en rimlig nivå och därför utfördes byggnadsarbetet delvis av fästningsfångar, men också av lantarbetare, soldater och med tiden skickliga yrkesmän som stenhuggare och timmermän. För att ge ett begrepp om anläggningens storlek så schaktades under de första åren fästningsvallarna upp i en volym som motsvarade nästan två egyptiska pyramider eller cirka en miljon ton sand. Karlsborgs mest monumentala del är det 678 meter långa slutvärnet, som byggdes 1844-66, samt det 1830 färdigställda tyghuset, centralförrådet, med plats för bland annat 100 000 gevär. 1832 lades grundstenen för huvudporten, Götiska valvet, och fästningens namn ändrades från Vanäs fästning till Karlsborgs fästning.
Fästningens mäktiga 678 meter långa slutvärn är en av Europas längsta byggnader och det började byggas 1844 och blev klart 1866 då 263 kanoner var riktade mot fronten. Bemanningen bestod av 6 000 till 8 000 man och det så kallade fredstaket var möjligt att ta bort så att det övre våningsplanet kunde användas som ett öppet batteridäck. Väggarnas tjocklek är 2–3 meter på den utsatta sidan mot söder men betydligt tunnare åt norr in mot fästningen.
Idag är det hela att betrakta som ett stort museum och de guidade turer som numer visar upp Karlsborgs fästning går till stor del genom de inre gångarna i slutvärnet. Här har man byggt upp miljöer för att efterlikna en tänkt strid och högtalare simulerar gevärs- och kanonljud, vapenröken ligger tät och tidstypiskt klädda soldater finns lite här och var.
Sedan 1935 är Karlsborgs fästning statligt byggnadsminne och förvaltas av Statens fastighetsverk.
Bildcred huvudbild: Wikipedia / Wigulf
Var?
Karlsborg ligger på Vätterns västra strand. Adressen är Befälsgatan 7, 546 81 Karlsborg
GPS: 58°31’50″N, 14°31’19″E. Camping hittar du här.
Bli först med att kommentera