En av husbilshistoriens märkligaste fordon är International Harvesters specialbygge för att utforska Kongo. Den byggdes i två exemplar för Attilio Gatti och hans fru i mitten på 1930-talet då gränsdragningen mellan husbil och husvagn inte var lika glasklar som idag. Ofta var husvagnarna specialgjorda för en dragbil men så tätt sammanfogade som denna var ändå ovanligt. Att det finns så mycket dokumentation som till de här är lika ovanligt det för vi rör oss i en tidsepok när det inte gick att gå in hos en bilhandlare och beställa någon serieproducerad husbil, oftast var det specialbyggen i ett exemplar.
Gatti som föddes 1896 och bosatte sig i USA 1930 var inte vem som helst, vid sin bortgång hade han hunnit med tretton afrikaexpeditioner, den första 1922 då han var 26 år. Han blev en av medlemmarna i Società Reale Italiana di Geografia ed Antropologia, och betraktas som en stor upptäcksresande.
Innan hans bortgång 1969 hade han publicerat 53 000 fotografier och en rad böcker som nu blivit ovärderligt vetenskapsmaterial.
Lite får dokumentationen tillskrivas den stolthet som tillverkaren hade för husbilen, vi kallar den så även om det nog tekniskt mer är att betrakta som en husvagn med dragbil. Den syntes flitigt i deras reklam och får väl antas ha väckt berättigad uppmärksamhet när det kom två likadana efter varandra i en tid när enbart en hade fått många nackar att vridas ur led.
Den som designade ekipagen hette Count Alexis de Sakhnoffsky som använde sig av International Harvesters chassi D-35 som bas och när han var färdig hade han två 13,4 meter långa ekipage på vardera nio ton. Tillsammans på campen bildade de ett lyxigt femrumsboende.
Hur såg då situationen i övrigt ut på 1930-talet när dessa lyxiga husbilar byggdes? 30-talsdepressionen känner vi väl alla till och levnadsvillkoren var tuffa för de flesta samtidigt som krigets vindar blåste allt kraftigare i Europa. Bara en sådan sak som el, något vi tar för givet ska finnas idag, var inte en självklarhet på landsbygden. Som en konsekvens fanns inte rinnande vatten eller annan uppvärmning av husen än med ved. Standarden i Land Yacht var väsentligt högre och som exempel fanns luftkonditionering, badrum och generatorproducerad el. Att de dessutom hade tjänstefolk var nog naturligt för forskarparet men knappast vanligt annat än hos överklassen. Och bland de få campare som fanns existerade nog inte ens tanken.
Den egenproducerade elektriciteten gav fler möjligheter som att Gatti kunde ha en amatörradiostation för att kommunicera med yttervärlden, lite av internetkänsla redan på 1930-talet. Bilarna hyste även verkstad och fotolab medan generatorn bakom förhytten spann som en katt och lämnade 110 volt, dåtidens standard, till allt som behövde el. Till sådant hörde även ett elektriskt stängsel för att skydda expeditionen mot att vilda djur blev allt för närgångna.
Till glamouren hör förstås även en ståndsmässig inredning som badrum, en lyx som inte ens fanns i alla lägenheter. Jungle Yacht uppges varit använda som ett högklassigt boende för hans expeditioner 1937-1940, den tionde, samt 1947, den elfte. Kanske var det första gången som husbilar syntes i Afrika.
Det är bloggaren Rusty Blazenhoff som uppmärksammat denna unika information på sin webbsida http://laughingsquid.com/the-lavish-jungle-yacht-by-international-harvester/. Besök den gärna och läs originaltexten på engelska.
1 Trackback / Pingback