HVO ändrar förutsättningar för sanering

Annons:

Reduktionsplikten har ändrat sammansättningen av bränslen och det förändrar också hur bränslespill i vattentäkter bör hanteras och saneras. Den slutsatsen drar miljöskadeexperter vid i IVL i en studie om miljödata för bränslen som spills i vatten. Studien ska bidra till bättre riskbedömningar av miljöskador som uppkommer vid utsläpp av olika drivmedel.

Varje år sker det cirka 600 utsläpp till mark och vatten som måste hanteras av räddningstjänst och miljörestvärdesledare. Eftersom sammansättningen av fordonsbränslen har förändrats sedan 2018 på grund av reduktionsplikten, som innebär det att egenskaper som lukt och ekotoxicitet är komplexa och beror av hur blandningar av ämnen är sammansatta, betyder det att gamla data inte längre går att använda. 

– Luktegenskaper är viktiga för dricksvattenproducenter och ekotoxiciteten beskriver hur ekosystemet reagerar, vilket sammantaget är basen för att kunna prioritera saneringsinsatser när ett utsläpp har skett. Den information som fanns om bränslen och hur man skulle bedöma riskerna från spill var gammal och behövde uppdateras, säger Johan Strandberg, miljöskadeexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet. 

I det aktuella projektet har IVL tagit stickprover på diesel- och bensinbränslen som såldes på mackar i Stockholm september 2021, och kvantifierat lukttrösklar för dessa bränslen i dricksvatten. Projektet har genomförts i samarbete med fyra kommunala dricksvattenbolag och Kustbevakningen. Resultatet visade att två av bränslena gav i särklass starkast lukt. Det ena var en 98-oktanig bensin och det andra etanolblandningen E85. I bägge fallen berodde det på eter, som har ersätt bly i bensinen. Den 98-oktaniga bensinen innehöll högre koncentration eter och den eter som fanns i E85 löstes mycket effektivare av etanolen i bränslet. De bränslen som luktade minst var HVO (hydrogenated vegetable oil) och MK1 diesel utan inblandning av biobränsle. 

– Att bränslen numera innehåller komponenter som är mer vattenlösliga ändrar förutsättningarna för hur man bör agera vid ett stort spill. Tekniker som bygger på att oljeprodukter stannar på vattenytan, fungerar inte längre, utan nya metoder för uppsamling och sanering av utsläpp kan behöva utvecklas, säger Johan Strandberg.

I studien har man också undersökt hur det förnybara bränslet HVO och diesel med RME-tillsats (rapsmetylester) påverkar vattenlevande djur. Endast ett test gav utslag på toxicitet hos kräftdjur. För alger och bakterier kunde ingen effekt ses i testerna. Förklaringen till detta är att så liten andel av dieseln löser sig i vatten, samt att de mest toxiska ämnena har tagits bort genom hårdare lagstiftning. 

– Tidig varning om att utsläpp har skett är nu ännu viktigare för oss dricksvattenproducenter, så att vi hinner göra åtgärder och sätta in extra rening om utsläppet når fram till våra vattenintag. Det är dock en positiv utveckling att moderna bränslen tycks ha mindre mängd föroreningar och att de tycks ha begränsad toxicitet, säger Helene Ejhed på Norrvatten.

Bildcred: IVL Svenska miljöinstitutet

Dela gärna!

Annons:

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*


Skräppostfilter 26 − = 19