Forsviks bruk andas historia

Annons:

Byggnaderna andas. Andas historia. Utanför den röda tegelbyggnaden står lastbilen vars färger matchar fönsterkarmarna. De är alla gröna. De gula fälgarna matchar skylten. A-B. Forsviks Bruk. Det skulle kunna vara en genomdesignad miljö men så är det inte, vi är i ett av Sveriges bäst bevarade industrimiljöer, eller snarare dess vagga. För det var här de första spadtagen för Göta Kanal togs.

Bildcred: Bo Gunnarsson

Sådana miljöer är inte designade, de har byggts med funktionen i fokus. Byggts för att skapa välfärd. Fylla behov av materiella ting. Fyllt av vattendrag vars sommarblå vatten ger kraft och alltid brusar. Ljud som förr blandades med hammarslag från verksamheter som aldrig stod stilla. Järnvägsspår som bar tungt mellan de olika byggnaderna.

Bildcred: Bo Gunnarsson

Det röda Fenixloket med sin knattrande tändkulemotor står fortfarande redo på bruksjärnvägen och två godsvagnar och tre personvagnar har tillverkats. För det är många hus från olika epoker i den här industrimiljön som blev byggnadsminne 2005 och utsågs till årets industriminne 2008. Det är svensk industrihistoria när den är som bäst. Det är en upptäcksfärd i en spännande värld där gammalt möter nytt, i ett område som kryllar av liv! Det finns inte många välbevarade och restaurerade industrimiljöer i Sverige, själva bruksmiljön med arbetarlängor och herrgårdar finns det däremot många exempel på.

Bildcred: Bo Gunnarsson

Industrihistoria förresten, vi får nog kalla det äldre än så. Namnet härrör från Forswik, som den gamla gårdens namn vid Bottensjön skrevs 1388. Redan 1410 skrivs det att Vadstena Kloster blev ägare till kvarnen och 1447 även till sågkvarnen. Ord har både hunnit ändra stavning och betydelse sedan detta skrevs in i jordeböckerna. Sågkvarnen som drevs av det brusande vattnet skulle vi idag snarare kallat sågverk. Ett sågverk som behövdes för att bygga Vadstena Kloster. Tio år senare, 1457, fanns det även en hammarsmedja. Nu fanns det mjöl till arbetarnas bröd och både timmer och metall. För 600 år sedan. Undrar hur många liter svett och tårar dessa år har hunnit skapa. Våra förfäders slit för att skapa det vi ser som självklart idag har säkerligen inte varit utan uppoffringar. De hade nog inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig det vi kan ta del av idag.

Bildcred: Bo Gunnarsson

De hade nog även fällt en och annan tår när AB Forsviks Skogars sågverk sågade det sista timret 1999. Då var det troligen Sveriges äldsta sågverk i drift. Vem kunde annars ha varit en tänkbar kandidat till titeln om nu Vadstena Klosters uppgift om 1447 stämmer?

Bruket i sig får nog dateras till 1410 för det var då som Cecilia Jonsdotter Roos gåvobrev skrevs. Sista anteckningen är från 1977. Då skrevs att bruket lades ner, 22 år innan sågverket. Allt däremellan ger en unik inblick i vad som hänt under alla år. I tankevärld och levnadsförhållanden.

Bildcred: Bo Gunnarsson

När man kommer hit ska man nog börja med att besöka utställningen för överblicken är viktig om man ska förstå detaljerna. Hur det kom sig att bruket kom att bli en så viktig del av Sverige så det nu ses som ett riksintresse? Kalorifären och träsliperiet är till exempel de enda av sitt slag som finns kvar i Sverige. Visst får man säga att det känns lite speciellt att vandra runt i den här miljön som så väsentligt skiljer sig från Borgviks industrimiljö vid Håveruds kanal. Eller från bruken i Bergslagen för den delen. Från vallonsmedjan i Österbybruk som anses vara en av de äldsta i sitt slag. De finns några industriminnen kvar även om Forsvik får anses som mycket speciellt men inte minst komplett.

Bildcred: Bo Gunnarsson

1886 byggdes järnvägen som är unik då den korta sträckan aldrig var maskindriven. Här var det muskelkraft som gällde. Ändå var det en fördel att skjuta vagnar på räls jämfört med andra transportsätt, nästan omöjligt att tänka sig idag. Men under 1940-talet avvecklades järnvägen när lastbilar och truckar ersatte den muskeldrivna järnvägen. Nu har 470 meter av brukets transportjärnväg mellan Göta kanal och strömbron vid Forsviks Bruk återuppbyggts av den  intresseförening som Forsvik har.

Bildcred: Bo Gunnarsson

Det finns mycket som är ovanligt på Forsviks bruk. Att se timrade industribyggnader är en sådan detalj i Forsvik, i den tillverkades pappersmassa och det är den enda bevarade byggnaden i sitt slag i Sverige. Nu hålls där tillfälliga utställningar av skilda slag så det får man kolla på plats. Det första träsliperiet som byggdes 1870 finns inte längre kvar, det fattade eld bara sex år senare och ersattes då omedelbart med det nuvarande. Här förvandlades aspveden till ett finmalet trämjöl som blöttes upp, torkades och såldes till olika pappersbruk där den förvandlades till papper. Ett papper som blev till en del av ryggraden i svensk ekonomi.

Bildcred: Bo Gunnarsson

1920, när bruket var rikt, invigdes det pampiga kontoret där även Forsviks bank och postkontor hade sina lokaler. Den redan från början överdimensionerade byggnaden är i nationalromantisk stil men det tiotal personer som jobbade där då är nu utbytta mot museets personal och det finns även plats för en utställning.

Det är lite som ett Skansen. Under öppettiderna är det många som ser till att Forsvik är ett levande museum fyllt med aktiviteter. Bland annat byggde de 2009 en kopia på hjulångaren Eric Nordevall som förliste 1856 på Vättern och det pågår ständigt olika projekt för att underhålla besökarna. Och gjuteriet vars formar finns kvar har förvandlats till en teaterscen.

När benen tröttnar kan man njuta av en medhavd picnic-korg och bara beundra utsikten över sjön Viken. Men det är bara ett stenkast från Vättern som är omgivet av intressanta platser där kanske även Karlsborg kan locka. Att bruksorterna är en viktig del av den svenska folksjälen råder det väl knappast någon tvekan om. Industrialiseringen betydde mycket för vårt samhälles utveckling, framför allt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Bildcred: Bo Gunnarsson

Industrisamhällets historiska arv är en del av vår kultur, och utgör en del av vår identitet men har ändå inte fått den uppmärksamhet som kanske gamla slott har. Men hela regioner och samhällen omformades under den unga industriella epoken och satte sin prägel på såväl landsbygd som stad. Hela den svenska folksjälen idag har styrts av industrialiseringen och den enorma omstöpning av de arbetsförhållanden som rådde innan perioden och påverkat våra liv och vårt sätt att tänka.

Europeiska unionens landsbygdsutvecklingsprogram, Forsviks intresseförening, sponsorer, Karlsborgs turism AB, Västarvet och Göta kanal är inblandade i detta projekt.

Var?

Strax norr om Karlsborg på väg 49, sväng västerut på väg 202.

GPS: N58°34’47”, E14°26’09”

Forsviks bruks hemsida hittar du här.

Näraliggande camping hittar du här.

Dela gärna!

Annons:

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*


Skräppostfilter − 2 = 2