Försommarkollen ska visa blomningens framfart

Annons:

Field of harebell in the springtime

På nationaldagen kan folk runt om i landet agera medborgarforskare och rapportera in hur långt blomningen har framskridit hos några vanliga växter där du är. Kampanjen är, likt den tidigare genomförda Vårkollen, till för att visa hur årets väder har påverkat några av våra vanligaste blommor.

Bakom Försommarkollen, som pågår 5–6 juni, står Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen.

Försommarkollen är en medborgarforskningskampanj där frivilliga och professionella forskare samarbetar med inrapportering och analys. Varje år har tiotusentals observationer rapporterats in från hela landet till Vårkollen. Nu hoppas arrangörerna på samma engagemang på världsmiljödagen (5 juni) och nationaldagen, när det gäller blomningen hos liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén. Genom att samla in observationer på dessa blommor under många år, kan forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen analysera hur växterna har påverkats av vårens och försommarens väder och om det finns någon trend som tyder på att det är bestående skillnader från förr.

Flera av de blommor som ingår i Försommarkollen har redan skådats på många platser i landet, men eftersom växterna i Vårkollen visade på att våren var relativt sen i år blir det intressant att se ifall det också är fallet för försommarens blommor, eller om växterna nu har hunnit ifatt. Det var tydligt att flera av de tidigblommande växterna hölls tillbaka för att delar av landet fortfarande var täckt av snö. Nu får vi möjligheten att se om detta också har en påverkan på mer senblommande arter. Därför är det viktigt att få in rapporter även från platser där de aktuella blommorna inte har hunnit slå ut än. Genom att delta i Försommarkollen kan var och en hjälpa till att besvara frågan hur långt försommaren har hunnit hemmavid just kring världsmiljödagen och nationaldagen i år.

Blomningstidpunkten för växterna som ingår i Försommarkollen dokumenterades även under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet efter lilla istiden av ett landsomfattande nätverk av observatörer, vilket gör att vi kan jämföra de uppgifter vi får in via Försommarkollen med hur det såg ut då. Med data från Försommarkollen under flera år i nutid, kan vi se om det finns några klimatförändringseffekter på växterna även vid denna tidpunkt.

Försommarkollen är en del av “Naturens kalender”, en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behöver vi kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras.

Försommarkollen tar emot observationer av vårtecken enbart under de två dagarna 5–6 juni, dvs. världsmiljödagen och nationaldagen. Resultatet publiceras den 8 juni.

Mer information

Bildcred: SLU mediabild PM /  iStock.com/ITkach

Dela gärna!

Annons:

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*


Skräppostfilter 9 + = 11