Det är två faktorer som gör att Sverige under en längre tid legat i världstoppen när det gäller drivmedelspriser, olika ovanligt höga drivmedelsskatter och den unikt höga svenska reduktionsplikten. Men nu ser det ut som om det kan bli möjligt för Sverige att sänka energiskatten. Det är EU som har regler om minimibeskattning i ett komplicerat regelverk och det är därför som riksdagen tvingade den avgående socialdemokratiska regeringen att skicka en begäran om ett undantag, Detta ser nu ut att kunna gå igenom efter en ovanligt kort process trots att dåvarande finansministern Mikael Damberg avrådde från att ansöka om undantag som han menade skulle bli en långsam historia med osäkert slut.
När det gäller reduktionsplikten finns det en gemensam miniminivå inom EU, den är på sex procent för diesel och många länder tillämpar den eftersom det även innebär ett högre energiinnehåll och lägre förbrukning, mellan tio och tjugo procent nämns ofta i praktiskt bruk. Sveriges beslut under den rödgröna regeringen som stöddes av Centern och Vänstern beslutade dock att vår inblandning av biodrivmedel 2022 skulle ligga på 30,5 procent för att successivt stiga till 66 procent. Detta gör att priset på diesel stiger i takt med ökad inblandning eftersom biodrivmedlen är dyrare än traditionell diesel. När diskussionen om den skadligt höga prisnivån på diesel, inte minst vad gäller dess påverkan på livsmedelspriserna, nådde stormstyrka tvingades regeringen att backa från den årliga ökningen av reduktionsplikten som pausades tillfälligt. Den senaste ökningen av reduktionsplikten medförde att dieselpriset ökade runt 1:50 per liter och liknande prishöjningar skulle kunna förväntas vid kommande årsskiften. Syftet med reduktionsplikten är att minska de svenska utsläppen av koldioxid som dock inte utgör mer än cirka en till två promille av de totala globala koldioxidutsläppen och av dessa står trafiken i Sverige för cirka en tredjedel.
Kravet på minskad reduktionsplikt har främst drivits av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna och de menar att prissänkningen skulle bli betydande, runt fem kronor har nämnts, om Sverige tillämpade den nivå på inblandning som EU kräver.
Nu har det framkommit att EU-kommissionen föreslår att Sverige tillfälligt ska få slopa energiskatten. Det är TT som står för uppgiften och enligt olika medier har TT tagit del av dokument som visar detta. Nu väntas inom kort ett beslut från ministerrådet där representanterna från de 27 EU-länderna sitter och det vore en smärre sensation om inte den kommande svenska blå-gula regeringen skulle genomföra sänkningen.
Nivåerna som nämns av TT är att enbart slopandet av energiskatten skulle ge en sänkning på bensinen med tre kronor och för diesel med en krona. När riksdagen mot den rödgröna regeringens vilja drev igenom en tillfällig sänkning av energiskatten blev det en prisreduktion med cirka 1:30 som dock inte fullt ut kom bilisterna till del enligt statliga Konjunkturinstitutet, möjligen har de tagit partipolitisk hänsyn eftersom frågan är politiskt infekterad. Häromdagen avrådde även Energimyndigheten starkt från att minimera reduktionsplikten eftersom de tror att detta innebär så starkt ökade koldioxidutsläpp att målen i Parisöverenskommelsen inte skulle kunna uppfyllas av Sverige. Intressant att notera är att den nuvarande kaosartade situationen i elförsörjningen tvingar Sverige att rädda eltillgången genom att elda 140 000 liter diesel per timme i Karlshamnsverket.
Skulle Sverige både slopa energiskatten och minska reduktionsplikten till EU:s kravnivå skulle vi få en aldrig tidigare skådad prissänkning på både bensin och diesel. även om det skiljer mellan de två drivmedlen. De nivåer som nämnts för diesel rör sig om åtminstone sju till åtta kronor även om ännu högre nivåer har nämnts eftersom det tillkommer en momseffekt som räknas proportionellt ovanpå de nämnda skatterna.
För bilisterna innebär slopad energiskatt en lättad skattebörda på runt fyra miljarder under ett kvartal.
Den genomsnittliga körsträckan per år för en husbil i Sverige är drygt 500 mil och en sänkning av dieselpriset med nio kronor per liter och en förbrukning på cirka 1,2 liter per mil skulle ge i storleksordningen 5 000 kronor lägre drivmedelskostnader per år.
I våra intervjuer med de politiska partiernas företrädare inför valet framkom att det finns en majoritet för att reformera bonus-malus som de flesta partier slagit snett mot just husbilar. Räknar man genomsnittligt betalar en köpare av en ny husbil cirka 100 kronor per mil i fordonsskatt, en nivå som ingen annan fordonskategori kommer i närheten av. Som tur är går det att ställa av nya husbilar med bättre villkor än äldre vilket gör att den ekonomiskt sinnade kan reducera kostnaden till en bråkdel. Lyssna gärna på podcast Perspektiv!
Bli först med att kommentera