Dags för vårkollen

Hur långt har våren kommit där du är? Den frågan ställer Svenska Botaniska Föreningen och SLU till svenskarna även i år. Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar och genomfördes för första gången 2015.

Varje år har tiotusentals observationer rapporterats in från hela landet om vitsippans, tussilagons, sälgens och häggens blomning samt björkens lövsprickning. Tidigare år har det visat sig att till exempel björkens lövsprickning har hunnit 40–50 mil längre norrut än vad som var normalt för drygt hundra år sedan, några tiotal år efter det lilla istiden upphörde. Genom att samla in vårtecken under många år, kan Svenska Botaniska Föreningen (SBF) i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) analysera hur växterna tar emot våren.

I år har vi hittills fått ett rejält bakslag i vårvädret ända ner i sydligaste Sverige men nu har värmen börjat komma tillbaka. Att vårvädret är nyckfullt är vi vana vid, men det gör det också svårt att avgöra om våren faktiskt är tidig eller sen i år. Nu vill Svenska Botaniska Föreningen och SLU veta hur växterna har reagerat denna vår runt om i landet, för att kunna få koll på vädrets inverkan på växterna. De ber därför allmänheten att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen 30 april–1 maj och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.

– Vi vet att många är intresserade av vårtecken och vi är glada att så många vill vara medborgarforskare genom att rapportera sina fynd till Vårkollen. Vi hoppas på samma stora uppslutning till Vårkollen i år, som vi haft de senaste åren. Dessa vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap och är ovärderliga för vi ska kunna få in uppgifter som täcker hela landet vid samma tidpunkt, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Många tidiga vårtecken har redan skådats på många platser i landet, eftersom vi hade en varm period i mars. Bakslaget därefter, med kyla och snö ända ner i Skåne, har ändå gjort att många vårtecken har dröjt, åtminstone till den nya perioden med värme som kom i påsk. Även om det har varit ordentligt varmt ända uppe i Norrbotten så är stora delar av landet fortfarande täckta med snö vilket håller tillbaka vårtecknen på många platser. Sådana lokala variationer gör att det är viktigt att få in rapporter även från platser där vårblommorna inte har hunnit slå ut än. Genom att delta i Vårkollen kan var och en hjälpa till att besvara frågan hur långt vårtecknen hunnit hemmavid just kring Valborg i år.

Klimatförändringarna påverkar både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet, men varje år är unikt, så det behövs fortsatta observationer under en längre tid. På hundra år har till exempel vitsippornas blomning och björkarnas lövsprickning startat ca två veckor tidigare än vad som var normalt för drygt 100 år sedan. Men hur ser det ut i år?

– Eftersom vårtecknen dokumenterades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer, kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.

Vårkollen är en del av Naturens kalender, en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behövs kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras.

Vårkollen tar emot observationer av vårtecken enbart under de två dagarna 30 april och 1 maj. Resultatet publiceras den 2 maj, som är första vardagen efter Vårkollens genomförande.

Vårkollens hemsida: www.vårkollen.se

Ladda hem folder om Vårkollen

Bildcred: Wikimedia / Stefan.lefnaer