Borgvik, Värmlands vagga

De sinterstensbyggda husen följer Borgviksälven som bara några få mil senare förenar sig med Vänerns vatten. Hus som blickar ut över det glittrande vattnet och njuter av lugnet. Inte för att inte Borgviksälven brusar, det gör den. Inte heller för att det inte finns en del turister här, det finns det också. Inte heller för Borgviks unika historia och den kanske bäst bevarade svenska industrikulturen. Mer för att orten skänker själen ro i en miljö som andas svensk industrihistoria långt från turistmetropolernas hetsiga tempo. Väl inbäddad i värmländsk grönska och med en liten badplats vid Borgvikssjön. Vi är cirka 35 kilometer väster om Karlstad i en ort som alldeles för många inte känner till och helt och hållet missar.

De som kan sin historia har säkert hört att det var här i Borgvik som Värmland föddes. Åtminstone hävdas det så om du frågar någon från Borgvik. Tillsammans med närliggande Grums har orterna med omnejd till och med rötter i förhistorisk tid för nybyggarna vid Värma, som Borgviksälven hette då, kallades för “värmar” så att dra slutsatsen att landskapsnamnet Värmland betyder “värmarnas land” ligger nära till hands.

Att området har en unikt lång historia märks genom att Edsholm, som var en fornborg vid Slottsbrosundet, omnämns på en medeltida karta där endast Birka och ytterligare några få viktiga orter märkts ut.

Dagens Borgvik har växt fram ur den svenska industrihistorien och fram till 1924 eldades det i masugnen som startades redan 1627. Lite udda tycker kanske någon som mer förknippar järnbruk och gruvdrift med Bergslagen. Orter som Dannemora, Österbybruk, Lövstabruk och Gimo ligger nära till hands i dessa sammanhang där industrimagnater som de Geer härskade när Borgvik började elda i sin masugn. Järnet som producerades här var vida känt för sin höga kvalitet och som mest tillverkades 4 000 ton per år. Att en del av det levererades till Eiffeltornet i Paris är det få som känner till. Här, i den ovanligt oförstörda miljön, finns ett femtiotal sinterstenshus bevarade som bagarstugan, kvarnen och södra herrgården men även hyttruinen med masugn och bågar får stå kvar som ett minne över flydda tider.

Att bara strosa runt i miljön är fantastiskt. Man kan drömma sig bort till flydda tiders intensiva och bullriga järnproduktion, stå still vid utsikten mot masugnen och njuta av Borgviksälvens brus, fortsätta förbi museet ner mot Borgvikssjön för att sätta sig ner och njuta av en kopp kaffe och något bakverk eller varför inte en glass. Höra barnen tjoa vid den långgrunda badplatsen och bordsgrannarnas lågmälda konversationer.

Varför inte i lugn och ro njuta av Borgvikssjön i en eka? Borgvik har en sällsynt blandning av aktiviteter och lugn. Här finns artistuppträdanden, campingplatsens puls och byggnadernas lugn.

Samma anda har kanske funnits här sedan 1300-talet när de första kvarnarna byggdes. På den tiden var det kombinationskvarnar som utöver malning av spannmål även drev ortens sågverk. Idag är Kungskvarnen, som byggdes 1853-54 på gamla Arnäskvarnens plats, en trevlig restaurang. Den praktfulla byggnaden med åtta kvarnstenspar samt sikt och grynmäld ansågs vara den förnämsta kvarnen i västra Värmland och var i drift till 1954. Tyvärr drabbades kvarnen av en förödande brand 1870 och det var vid återuppbyggnaden 1871 som överbyggnaden för säkerhets skull byggdes i slaggsten stället för trä.

I miljöer som den här passar det extra bra med program som Antikrundan. Sommaren 2021 tyckte SVT att det var lämpligt och det kommer att ha premiär i januari 2022.

Det är inga problem att fördriva en dag eller två här med besök i museet, en lugn stund i något av restaurangerna, kanske besöka sliperiet som har en trevlig konstutställning och bara njuta av den unika miljön. Det är en riktig pärla för dig som gillar att uppleva svensk kulturbygd när den är som bäst!

Vid hamnstugan finns en camping där du kan låta husbilen eller husvagnen stå medan du promenerar runt och vill man hålla koll på alla aktiviteter finns facebook-sidan https://www.facebook.com/Kungskvarnen/