De allt högre priserna på främst diesel som nu passerat 21 kronor per liter har skapat högljudda protester från många aktörer inom transportsektorn. Efterhand har protesterna kommit från än fler som exempelvis lantbrukarna. Dyrare transporter påverkar i stort sett samtliga affärsverksamheter då alla varor måste nå konsumenterna. Även sådant som man inte omedelbart tänker på, som exempelvis skogsbruk, påverkas mycket då skogsmaskiner liksom maskiner inom jordbruket är stora konsumenter av diesel. Inom dessa segment liksom transporter med tyngre fordon är eldrift inget alternativ och försvinner dessutom skattebefrielsen för HVO vid det kommande årsskiftet kommer priset att med råge passera 30 kronor jämfört med dagens 24 vilket knappast gör en omställning till lägre koldioxidutsläpp enklare. Internationella transporter påverkas mindre då utländska åkerier knappast kommer att fylla upp lastbilarnas stora tankar i Sverige.
Att transporterna blivit dyrare bedöms av många aktörer som en viktig faktor för att inflationen nu tagit fart. Siffrorna på ökningen är omdebatterad men rör sig om ungefär sju procent, en historiskt hög nivå om vi pratar ett par decennier. Säkert är att vi inte sett slutet på prishöjningarna än. En indikation är IKEA:s höjning på nio procent.
Den budget med inslag från M, KD och SD som S nu regerar med vill sänka bränsleskatten med 50 öre per liter från den 1 maj 2022 vilket ändå är marginellt sett mot att priset på ett år ökat med cirka sju kronor per liter. Höjningen har flera orsaker där reduktionsplikten är en faktor, skattehöjning en annan och dyrare världsmarknadspriser på ola en tredje.
KD gick nyligen ut med ett förslag att sänka reduktionsplikten till den nivå som gäller i övriga EU vilket skulle sänka priset med cirka tre kronor.
Ett stort antal organisationer och myndigheter har nu fått tycka till om förslaget att sänka bränsleskatten med 50 öre i en remissrunda.
Naturvårdsverket anger i sitt svar att de inte vill att förslaget går igenom. De menar att en sänkning av skatten kan hota utsläppsmålen.
– Det försvårar möjligheterna att nå våra klimatmål inom transportsektorn där utsläppsminskningarna de senaste åren varit långt ifrån tillräckliga.
Naturskyddsföreningen, som inte är en remissinstans, ger uttryck för motsvarande uppfattning. Lantbrukarnas Riksförbund är däremot positiva och kallar skattesänkningen för ”välkommen”. Energimyndigheten kritiserar istället att skatten sänks.
Ekonomistyrningsverket (ESV) är också negativt inställda till skattesänkningen på 50 öre och de har bedömt hur träffsäkert förslaget är i förhållande till de skatteintäkter som i så fall uteblir. De framhåller att bara knappt en tredjedel av bilarna är registrerade på landsbygden eller i mindre orter men menar att de uteblivna skatteintäkterna på 2,4 miljarder i år och 3,6 miljarder nästa år skulle kosta mer än en riktad insats.
De remissvar Rolling Homes sett fokuserar på privatbilismen men som tidigare nämnts är problemet med de skenande priserna på fordonsbränsle, och för den delen på elektricitet, bredare än så.
Bildcred: Pixabay
Bli först med att kommentera