Hastighetsefterlevnaden har varit i fokus ett tag och Trafikverket har presenterat förslag om hur situationen ska förbättrats. Inom EU har beslut tagits om införandet av ett nytt varningssystem, ISA, som varnar föraren vid hastighetsöverträdelser och i ett senare skede skulle kunna göra det omöjligt att köra för fort.
Kritiken har framför allt gällt att för stort fokus har riktats mot just hastigheten och i takt med att antalet trafikpoliser minskats kraftigt under en lång tid har övervakningen av andra typer av trafikbrott, exempelvis onykterhet och olämpliga omkörningar, blivit eftersatta. Detta ses av kritikerna som ett minst lika stort problem som hastighetsöverträdelser.
För att minska antalet omkomna har allt fler fartkameror satts upp och detta kommer att fortsätta. Dessutom har hastigheten sänkts på en stor del av de sträckor som haft 90 kilometer i timmen men några kommuner överklagade beslutet om 80 vilket ledde till att några sträckor, framför allt i glesbygd, åter fått återgå till 90. Långt ifrån alla bilister har accepterat den pågående utvecklingen mot lägre hastighetsgränser. Förslag för att minska ögontjäneri, att bilister saktar in vid fartkamerorna för att när de passerats åter öka hastigheten, har gjort att andra system testats som genomsnittsmätning mellan två kameror. Så sker på vissa sträckor redan idag i bland annat Norge.
På uppdrag av NTF har forskarna Anna Vadeby och Anna Anund på VTI, Statens väg- och forskningsinstitut nu genomfört en studie i syfte att följa upp hastighetsutvecklingen på det kommunala vägnätet i tätort. För att följa utvecklingen mot målet 2030 studeras även utvecklingen av bland annat nykterhet och säkerhetsbälte.
Efterlevnaden på framför allt de sträckor med 40 kilometer i timmen har överlag varit dåligt och även denna nya undersökning tyder på samma förhållande. Syftet med VTI:s studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort i relation till målet om 80 procents hastighetsefterlevnad år 2030 och omfattar det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser 40–70 km/tim. Mätningarna genomfördes av NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) under september månad 2021 på 23 olika orter i Sverige o
Under åren 1996–2003 genomfördes omfattande hastighetsmätningar i tätort men dessa mätningar krävde stora resurser varför de lades ner 2004. I samband med Trafikverkets översynsarbete under 2011 och 2012 togs därför ett förslag fram till mindre resurskrävande nationella mätningar. År 2012 utvecklade Anna Vadeby och Anna Anund en ny metod för mätningar. Mätningar enligt den nya metoden har genomförts årligen mellan 2012 och 2021 för att studera trafikanternas (personbilar som tunga fordon, motorcyklar och mopeder) hastighetsnivåer och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort.
Resultaten för år 2021 visar att på det studerade vägnätet var den genomsnittliga reshastigheten för alla fordon 47 km/tim. 64 procent av trafiken höll gällande hastighetsgräns medan övriga överskred den. Sämst var efterlevnaden på gator med hastighetsgräns 40 km/tim, där endast 49 procent höll hastighetsgränsen och bäst hastighetsefterlevnad var på sträckorna med 60 och 70 km/tim.
– När hastighetsbegränsningen sänktes från 50 till 40 km/tim så sänktes medelhastigheten med cirka 2–3 km/tim vilket är bra, däremot så blev efterlevnaden sämre. Det är en förklaring till varför det inte har blivit så mycket bättre hastighetsefterlevnad genom åren, berättar Anna Vadeby.
Bli först med att kommentera