Krockdockor för män är vi vana vid och röster höjs för kvinnliga motsvarigheter men för älgar har utvecklingen varit ännu sämre. Detta trots att Magnus Genz tog fram en älgdocka tillsammans med flera medarbetare på VTI för 20 år sedan i samband med sitt examensarbete för KTH. Först nu har han fått Ig Nobelpriset i kategorin säkerhetsteknik, som delats ut sedan 1991, för att ha utvecklat älgkrocksdockan som han konstruerade tillsammans med flera medarbetare på VTI för 20 år sedan i samband med sitt examensarbete för KTH.
Ig Nobelpriset är en parodi på Nobelpriset och delas ut årligen vid Harvard University. Priset är som det “riktiga” Nobelpriset uppdelat i ett antal olika kategorier som samtliga syftar till att premiera rolig forskning. Eller som priskommittén uttrycker det: Priset delas ut för saker som folk skrattar åt, men som sedan får dem att tänka efter.
– Det är bra att vägtrafikforskning uppmärksammas. Vi uppskattar prisets seriösa undermening då älgolyckor är en påtaglig risk på våra nordiska vägar som kan få allvarliga konsekvenser, säger Anita Ihs, avdelningschef på VTI.
Hittills i år har det inträffat 2 296 älgolyckor, enligt Nationella viltolycksrådet. Vanligaste viltolyckan sker med rådjur, därefter kommer vildsvin och älg. Under perioden 2010–2018 skedde i genomsnitt 5 864 olyckor med älg. Under samma period dog 39 personer och 120 skadades svårt vid trafikolyckor med älg, enligt Transportstyrelsen.
Exjobbaren Magnus Gens kom till VTI i februari 2000 som KTH-student och fick i uppdrag att konstruera och bygga en älgdocka, berättar forskningsingenjör Jan Wenäll, en av dem som var med och ta fram krockdockan.
– Vi var flera på krockbanan som var inblandade och inte minst VTI:s verkstad var involverad. Jag hade rollen som en slags handledare för Magnus, fast det var mest formellt. Vi gjorde nog lika mycket allihop.
Bli först med att kommentera